Skribent: Cecilia Sassa Corin, Matkonsult, Hushållningssällskapet
Ett hushåll i Sverige kan spara 3000-6000 kr per år genom att minska matsvinnet (slv.se). Pengar som du kan använda till något bättre och roligare eller som kan vänder budgetens minus till plus. Samtidigt bidrar du till bättre miljö och onödig slakt. Bra, eller hur!
Det behöver inte vara svårt att minska matsvinn. Genom att göra dig själv uppmärksam på vad och varför du slänger mat och dryck kan du ändra dina beteenden och öka din kunskap om t ex förvaring och hur olika livsmedel som börjar bli gamla kan förnyas och användas. Väg till exempel ditt matavfall under en tid eller notera på ett papper vad du kasserar och varför så ser du snart ett mönster. Skaffa gärna en lös termometer till ditt kylskåp!
Här finns några idéer om vad du själv kan göra i ditt hem för att minska matsvinnet.
Inventera och planera
Innan du handlar och planerar matinköp, inventera hemmets förråd och utgå snarare från vad som redan finns hemma än vad butiken erbjuder. Gör en sport av att använda de färskvaror du har hemma innan du handlar igen. Låt det ”eka” i kylen innan du fyller på. Då upptäcker du också sådant som gömmer sig långt bak i kylen.
Var medveten om att erbjudanden av typen ”tag tre betala för två” och storpack ofta är orsak till att mat hinner bli för gammal och kastas.
Var lagom ambitiös när du planerar veckans kommande måltider, många vittnar om att de planerar för mat till alla veckans dagar men att saker händer som gör att de inte lagar så mycket mat i slutänden.
Handla färskvaror minst två gånger i veckan
Frukt och grönsaker ät det som slängs allra mest av i vikt. Det beror på att de ofta har en begränsad hållbarhet. Rotfrukter, lök, kål och potatis har vanligen längre hållbarhet, men andra typer av grönt kan vara bättre att handla t ex två gånger i veckan. Frusna grönsaker kan vara ett bra komplement med liten risk för svinn.
4-6 grader i kylen
De flesta livsmedel får längre hållbarhet ju kallare det är i kylen (men t ex tomater, gurka och squash trivs bäst i runt 10 grader). Många har 8 grader i kylen, men sänk gärna till 4-6 grader så håller maten längre. Kontrollera med en lös termometer på olika platser i kylen var det är kallast och varmast och förvara känsliga varor där det är kallast. Byt förpackningsmaterial eller diska och torka förvaringsburkar om det bildas kondens eller när materialet är smutsigt.
Skilj på bäst-före och sista förbrukningsdag
Livsmedel som är märkta med sista förbrukningsdag får inte säljas då datumet passerat eftersom det främst används på känsliga livsmedel.
Bäst-före innebär att kvalitén är som allra bäst fram till angivet datum men att det kan vara hållbart långt efter att datumet passerat. Livsmedel får säljas när bäst-före har passerat, men säljs då ofta till reducerat pris. Hur länge maten håller beror bl a på vid vilken temperatur livmedlet har varit förvarat vid och om det är en oöppnad eller öppnad förpackning. Lita på dina sinnen! I det allra flesta fall kan doft och smak avgöra.
Många livsmedel står sig långt efter bäst före har passerat, t ex mejeri, ägg och matfett som står i kylen. Dock skall människor med nedsatt immunförsvar eller gravida vara lite extra försiktiga med t ex produkter som skivat pålägg, rökt eller gravad fisk och vissa dessertostar vara extra försiktiga eftersom då bäst-före och sista förbrukningsdag.
Frys gärna in rester innan de blir dåliga: ris, biffar, lasagne, fiskgratängen, skivade skinkan osv. Men. Kom ihåg att använda även maten i frysen innan den smakar härsket eller fått så kallad frysbränna.
Rester bli buffé, matlåda eller en ny rätt
Om hushållet består av flera personer måste inte alla äta samma maträtt vid gemensamma måltider. Duka upp resterna till en buffé så kan alla ta lite av varje. Eller så väljer man helt enkelt äta var sin maträtt; en äter fisk, den andra soppa och den tredje lasagne. Ibland kan rester bli trerätters; grönsakssoppa till förrätt förstäkt med lite fisk, och lasagne till huvudrätt. Enstaka portioner passar också bra till matlåda. Bra för ekonomin dessutom.
Slattar och duttar
Mjölk kan frysas in och sedan användas till pannkakor, gröt eller varm choklad, som degspad och till sås osv. Skvättar av vin kan frysas in och passar sedan till såser, soppor och marinad. Grädde kan hällas i istärningsfack eller istärningspåsar och sedan kan du ta upp ett lagom antal iskuber för att få en lite krämigare och rundare sås, soppa eller gryta. Tomatpuré på burk möglar lätt så frys istället in puré tunna paket så är det enkelt att bryta av en lagom stor bit. Slattar av sylt kan ofta röras ner i bröddeg eller i en marinad. Blir det en skvätt tacosås eller krossade tomater över så frys in, det går utmärkt.
Ansa med måtta
Använd både stjälkar och blomma på broccolin, det gröna och det vita på purjolöken och fundera på om det är nödvändigt att ta bort skalen på t ex potatis och morötter. Pressa citron och lime med en citruspress och riv gärna det yttersta skalet och använd som smaksättning.
Övermogna frukter och skrumpna grönsaker
Passa på att göra fruktsallad, enkel bärglass eller smoothie om du har frukt och bär ”som behöver gå åt”. Eller frys ner dem urkärnade, ev skalade och delade i lagom bitar så är det lätt att ta fram så mycket som behövs när du är sugen på en smoothie eller liten hälsoshot. Passar också till gröt eller yoghurt.
Skrumpna grönsaker kan ibland läggas i kallt vatten och återfå en del av sin spänst. Ett bra sätt att göra åt mycket grönsaker är att woka, göra soppa eller en grönsakssås.
Ost
Riv gamla ostkanter innan de bli allt för torra eller börjar mögla. Frys in i burkar eller påsar. Perfekt till varma mackor, gratäng eller att strö över pastan.
Bröd och skalkar
Frys in bröd i lagom stora förpackningar och förebygg att det blir torrt eller mögligt. Att värma brödet i ugn alternativt mikrovågsugn eller rosta kan rädda mycket bröd. Av brödet kan du också göra crostini, krutonger eller ströbröd. Brödet kan också doppas i pannkakssmet och stekas.
Semester – ge mat till grannen
Ibland finns mat över som är svår att frysa in eller ta hand om på annat sätt när man skall iväg på semester eller vid flytt. Kanske din granne vill ha?
På restaurang
Be om en lagom stor portion så du orkar äta upp. Det är lätt att ta för mycket på buffé, ta en mindre portion och fyll på istället. Även om du betalt för att äta ”så mycket du vill” så finns det aldrig någon gratismat. Någon betalar i slutänden. Inte minst miljön.
Blir det mat över på din tallrik, så be gärna om en så kallad ”doggybag”. Det är inte så vanligt i Sverige ännu men är något av en självklarhet i t ex USA.
Comments