top of page
Search

Sharing is caring - så funkar kollaborativ konsumtion



Text: Emma Öhrwall, humanekolog och ordförande för föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg


De senaste 50 åren har vi konsumerat mer varor och tjänster än alla tidigare generationer tillsammans. Den nuvarande konsumtionen är linjär, vilket innebär att vi tar naturresurser och förädlar dessa till produkter som efter användning blir till avfall. Hur kan vi förändra den här resurs- och miljökrävande konsumtionen?


Kollaborativ konsumtion är främst ett sätt att ta tillvara på outnyttjade resurser och underlätta för tillgång framför ägande. Det som konsumeras kan både vara materiellt (prylar, yta, mat etc.) och icke-materiellt (tjänster etc.). Några av de mest kända exemplen är; klädbytardagar, bilpooler, bytes/skänkesgrupper på nätet och samåkningsgrupper.


Att bli en smart konsument

Vi får ofta höra att dagens konsumtion är ohållbar och att vi lever över våra planetära gränser. Dagens konsumtion är inte bara ohållbar utan även osmart, eftersom det många gånger inte krävs att äga något för att få ta del av funktionen eller värdet varan eller tjänsten skapar.


För tänk så osmart det faktiskt är att så många äger en egen borrmaskin, när den i snitt bara används några minuter per år. Tänk om vi istället kunde hyra eller låna en borrmaskin och därmed slippa äga den, och det kan vi faktiskt! På fler och fler platser startas verktygspooler eller rum för grannar att dela, låna och byta saker, men även digitala plattformar som underlättar för kollaborativ konsumtion.


Att dela är inget nytt

Trenden att hyra, låna, byta, dela och ge, växer sig allt starkare och fler människor börjar förändra sin konsumtion och synen på ägande. Trots allt är kollaborativ konsumtion inget nytt men i och med internet så har den kollaborativa konsumtionen tagit nya former och en annan omfattning än tidigare. Egentligen är det inte en trend, utan snarare en återkomst av ett tankesätt. Ett tankesätt där vi värderar gammalt och hållbart framför nytt precis som mänskligheten har gjort under större delen av vår historia.


Även om du kanske inte har tänkt på det så är jag säker på att du är en del av en kollaborativ konsumtion, genom att exempelvis använda en tvättstuga, sälja/köpa på Blocket eller samåka med kollegan till jobbet.


Bästa sättet att minska avfallet är att förändra och minska konsumtionen

Kollaborativ konsumtion leder till att vi går från produktförsäljning till funktionsförsäljning. Vilket innebär att vi får tillgång till ett digitalt musikbibliotek istället för en cd-skiva med låtar, eller funktionen att tvätta och borra istället för att köpa själva maskinen. Detta i sin tur kommer förändra vår konsumtion och hur produkter designas och produceras men också våra relationer till varandra.


Det finns något som kallas ”planerat åldrande”, en produkt planeras gå sönder inom en viss tidsram för att stimulera konsumtionen, detta blir inte lönsamt om vi istället börjar efterfråga tillgång eller funktion. Vilket i sin tur kommer leda till smart design och att kvalitén på produkter blir bättre och vi förväntas reparera framför att köpa nytt. Idag är det konsumenten och miljön som drabbas av planerat åldrande, en laptop som köptes 1997 höll i genomsnitt 6 år, en laptop köpt idag håller ca 2 år. Om affärsmodeller däremot bygger på att hyra eller låna, blir det lönsamt att produkterna håller för att användas flera gånger under längre perioder.


Om vi delar på resurser och tillgångar så använder vi naturresurser mer effektivt och förhindrar osmart konsumtion, och därmed minskar vi avfallet. Med kollaborativ konsumtion går vi från att vara passiva konsumenter till aktiva deltagare och genom att exempelvis byta, dela och ge bidrar du till ett samhälle där vi möter varandras behov, tillsammans.



Visste du att...?


  • Genom att konsumera musik digitalt jämfört med att köpa en cd, minskar koldioxidutsläppen med 40 – 80 %.

  • För att tillverka en dator går det åt sammanlagt 1,8 ton naturresurser (kemikalier, fossila bränslen, vatten och energi) enligt FN.

  • Det var först på 50-talet dagens hyperkonsumtion och privat ägande blev norm, innan dess lagade, återanvände och delade vi i större utsträckning.

  • En kollaborativ ekonomi främjar relationer och mellanmänsklig tillit, vilket är grundläggande för social hållbarhet.

  • I dagens linjära flöde blir 99% av produkternas material till avfall inom ett halvår.

  • Enligt Waste Resource Action Program skulle koldioxidutsläppen i USA minska med 13 miljoner ton om en femtedel av hushållens inköp skulle ersättas med att hyra.

  • Under åren 2011 – 2012 ”sparade” Blockets andrahandshandel 1,6 miljoner ton koldioxid.


Vill du veta mer om kollaborativ konsumtion och kollaborativ ekonomi?


bottom of page