Lilla matsvinnsskolan: varför är det dåligt att slänga?


Skribent: Cecilia Sassa Corin, Matkonsult, Hushållningssällskapet


Det positiva med att minska matsvinn är att vi kan fortsätta att äta gott och bra samtidigt som vi hushåller med både våra egna pengar och miljö. Bli mer uppmärksam! Med grundkunskap och medvetenhet kommer vi långt. Alla blir vinnare med mindre matsvinn!


Runt om i världen förstörs massor av mat i kedjan från jord till bord. Orsakerna till detta varierar och alla led i kedjan behöver gemensamt arbeta för att minska slöseriet.

I länder som har sämre infrastruktur och mindre utvecklad teknik förstörs mycket av maten nära produktionen på grund av exempelvis dålig förvaring och ineffektiva transporter. I den rika delen av världen har vi egentligen fantastiska möjligheter att hushålla med maten genom optimerad produktion, god förvaring och effektiva transporter. Ändå slängs i princip lika stor andel av den producerade maten i vår del av världen som i mindre utvecklade länder. Trots moderna kylskåp och optimerade förpackningssystem slänger vi massor av mat – hemma, på restaurangen, i skolan eller så häller vi ut kaffeslatten som blev över på jobbet. För i princip alla gör det. Slänger mat i onödan.


WHO anger att cirka en tredjedel av all mat som produceras i världen aldrig når våra magar. Det är en skrämmande hög siffra. Den maten skulle rent hypotetiskt räcka flera gånger om för att mätta alla människor som svälter.


Matsvinn – ett symtom på mist respekt för maten

Att producera, förädla, transportera och laga mat kräver mycket resurser och massor av omsorg, tid och kunskap. Idag står många konsumenter långt ifrån matproduktionen vilket bidrar till att vi konsumenter har svårt att se att vi inte ”bara” slänger en bit bröd. Vi ser inte att vi också slänger naturresurser och andra människors arbetstimmar. Vi inser inte vidden av allt arbete det innebär att få fram t ex en limpa.


Många hushåll i Sverige lägger 10-15% av sin hushållsbudget på mat och det är historiskt och internationellt sett en mycket låg siffra. Vi har också en överproduktion av mat internationellt, vilket gör att det hela tiden finns gott om mat till lågt pris och liten arbetsinsats i vårt land. Detta är bidragande orsaker till varför vi slänger mycket mat. Andra orsaker kan vara att vi har bråttom och inte planerar maten så väl, okunskap om förvaring och datummärkning eller att förpackningarna har fel storlek.


Andra slänger mycket mat, men inte jag

När vi slänger en övermogen banan, resterna från tallriken, häller ut en liter mjölk med ”dåligt datum” eller rensar bort brödkanter från påsarna så gör vi det ofta utan att reflektera. Våra kylskåp är ofta fulla med mat och om det är något vi saknar så vet vi att det finns att köpa till en förhållandevis billig peng i närmaste butik, i princip 24 timmar om dygnet.


Flera studier indikerar att konsumenter inte upplever att de slänger mat, ändå är avfallsmängderna av mat omfattande. I Sverige slänger och häller människor ut ca 995 000 ton mat, bara i hemmen (Rapport 6624, Naturvårdsverket 2014, Mängd mat och dryck via avloppet). Det motsvarar cirka 107 kg matavfall per person och år och ungefär hälften av detta är matsvinn, d.v.s. sådan vi hade kunnat undvika. Därtill kommer stora mängder matavfall inom produktionsledet, handel, förädling, på restaurang osv.


Tala om att missbruka resurser i alla led genom att orsaka onödig miljö- och klimatpåverkan, ökad energi- och vattenanvändning, felanvänd arbetskraft, slösa pengar och att föda upp och slakta djur som aldrig äts upp.



Får man slänga potatisskal?

En människa i ett svenskt hemhushåll slänger och häller varje år ut 107 kg av så kallat matavfall. Matavfall är allt vi slänger som är komposterbar mat och dryck, t ex teblad, kaffesump, kärnor, ben, bananskal och annat som vi vanligen inte äter. En del av matavfallet är matsvinn. Låt oss för tydligheten förstärka ordet med onödigt matsvinn. Det är sådant vi hade kunnat äta och dricka om vi hade hanterat det annorlunda. Det kan vara t ex möglig mat, mjölk som surnat (ruttnat), potatis som groddat och mjuknat, torrt bröd, matrester som vi slänger osv. Vi slänger och häller ut i genomsnitt ett kilo onödigt matsvinn per persona och vecka i våra hem.


Vissa saker kan vara svårt att avgöra om det räknas till matsvinn eller matavfall, t ex potatisskal, morotsskal eller fettkanten på kött.  Potatisskal på ugnspotatisen är gott, men är det lika gott med potatisskal i moset?


Animalier värst att slänga

Undvik att slänga all typ av mat och dryck, men om vi generalliserar lite är det allra sämst att slänga animalier. Att producera kött, mejeriprodukter och fisk kräver extra mycket resurser och därför bidrar du extra mycket till miljö och ekonomi genom att minimera matsvinnet av animaliska produkter och sådan som är mycket förädlat. Ju längre fram i matkedjan desto mer resurser har det lagts på maten.

Minimeringsmästarna drivs av Göteborgsregionen (GR) och finansieras av Avfall Sverige