Tankar om hållbar konsumtion


Skribent: Fredrik Warberg, Tidsverkstan


Vi som befolkar planeten för närvarande har ett stort ansvar och en viktig uppgift – att åstadkomma en hållbar utveckling; ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Låt oss inte glömma bort att ordet ekonomi betyder ”läran om hushållning med knappa resurser”. Den livsstil vi i den rika delen av världen halkat in i har medfört att vi på flera områden passerat de planetära gränser inom vilka vi måste hålla oss för att inte rubba klotets balanser och sätta kommande generationer i situationer som är svåra att hantera.


Fyra tumregler

För att leva mer hållbart behöver vi hålla oss till fyra enkla tumregler:


Minimera konsumtion

som medför att vi tar upp för mycket saker från under jordskorpan – fossila bränslen, metaller med mera.


Undvika kemikalier

som varken våra kroppar eller naturen kan ta hand om.


Välja bort varor och företag som bidrar till att skövla skogar, hav eller jordbruksmark

Vi behöver konsumera lagom – då räcker planetens resurser laget om till alla som bor på planeten.


Detta innebär att vi behöver minska vår konsumtion och förändra inriktningen på det vi ändå konsumerar. Vi har bara ett jordklot, men lever som om vi hade flera. Om alla konsumerade som vi i Sverige skulle det behövas 4,2 jordklot. Våra ekologiska fotavtryck på planeten är långt ifrån hållbara och rättvisa.


Konsumtion = lycka?

Har vårt välbefinnande ökat i takt med att vi konsumerar mer och mer? Nej, i alla fall inte i rika länder – trots att konsumtionen ungefär 4-dubblats de senaste 40-60 åren. I fattiga länder – som med god marginal har hållbara ekologiska fotavtryck – ökar däremot livskvaliteten om konsumtionen ökar.


I den konsumtionskultur vi lever blir vi ständigt stimulerade att öka vår konsumtion. Vi dras med av vår omgivning. Reklambudskap talar om för oss vad vi behöver för att få ett ännu bättre liv. Bara vår ekonomi sätter gränsen för vad som är möjligt att konsumera. Men vi kan också låna – till låga räntor.



Framtidens hållbara konsumtion

Utvecklingen inom hållbar konsumtion går framåt. En mängd rörelser och företeelser som kan hjälpa oss till en mer hållbar konsumtion växer fram. Second hand ökar stadigt. Modet modifieras via vintage, re-design och mer hållbara material – som återvinns i allt högre grad. Inom den cirkulära ekonomin finns hållbara trender. Avfall eller rester från något blir värdefull råvara till något annat. Snart kan vi abonnera på en funktion som kyld mat eller smartphoneri istället för att köpa produkter. När det vi köper går att uppgradera och byta ut delar på, kan saker leva längre. Att välja hög kvalitet är bra – produkter håller längre och när det en gång går sönder kan det repareras. Med kvalitetstankens comeback följer reparatörernas revansch. Inom den kollaborativa ekonomin händer massor. Tillgång framför ägande är grundtanken. Allt fler hittar lösningar för att dela verktyg, redskap, fritidsutrustning, bilar, wi-fi, boende, odlingsmark, arbete, idéer och allt möjligt annat.


Men, vad händer med tillväxt och välfärd om vi börjar konsumera mindre? Frågan framförs ofta. För att möta denna kan vi ställa en annan fråga: vad syftar tillväxten till?

Minskad konsumtion = lycka?

Minskad och mer hållbar konsumtion erbjuder möjligheter för planeten, men också för det personliga välbefinnandet. Ökad konsumtion har inte lett till ökat välbefinnande, men vad händer om vi minskar den? Då behöver vi inte lika mycket pengar, kanske kan jobba lite mindre och istället ägna mer tid och ork till annat som är viktigt för oss och som ger ännu högre välbefinnande. Detta kallas ibland för nedväxling, men kan bidra till uppväxling av livstillfredsställelse och hållbarhet. Om vi dessutom använder mindre del pengar till materiella saker och ökar andelen kultur och tjänster så ökar konsumtionens hållbarhet.

Men, vad händer med tillväxt och välfärd om vi börjar konsumera mindre? Frågan framförs ofta. För att möta denna kan vi ställa en annan fråga: vad syftar tillväxten till? Skapa arbetstillfällen och finansiera välfärden, svarar de flesta. OK, låt oss titta tillbaka på perioden 2002 – 2012 och fråga oss hur utvecklingen av arbetstillfällena i Sverige samt situationen inom skola, vård och omsorg såg ut under den perioden. Hur utvecklades konsumtionen, som ju ska skapa tillväxt och bidra till samhällsutvecklingen? Den ökade med 25 % – trots några års lågkonjunktur. Följde arbetstillfällen och välfärdsutveckling med?



Nu sätter vi igång! Är ni med?

Så, om överkonsumtionens konsekvenser nu är att planeten ödeläggs, att naturresurser inte räcker för fattiga länder att närma sig vår levnadsstandard samtidigt som den inte ökar vår livskvalitet och inte verkar bidra till arbetstillfällen och välfärdsutveckling – då kanske vi ska fråga oss om varför vi fortsätter.


En omställning av dagens konsumtionssamhälle kan kanske få positiva effekter även på samhällsekonomin. Exempelvis kan arbetslösheten minska om många jobbar mindre; reparations- re-design, re-styling- och servicejobben kan bli fler. Det finns också idéer kring att behovet av offentliga tjänster kan minska i ett samhälle som är mer inriktat på hållbart välbefinnande och mindre på konsumtion. De av oss som har någorlunda ekonomiska förutsättningar kan gå före i en sådan utveckling. Kanske följer politiker efter med beslut om förändringar som stimulerar oss alla i riktning mot ett hållbart välbefinnande.

Minimeringsmästarna drivs av Göteborgsregionen (GR) och finansieras av Avfall Sverige